Somna aldrig vid datorn!!!
Satt på bussen och lyssnade på musik, lugn musik... Somnade och vaknade av att jag tryckte ner några knappar. Ser hur skärmen blinkar till och sedan är den upp och ner. Va fan? Testar och trycker på några knappar, men skärmen är fortfarande upp och ner. Tänk er en och en halvtimmas bussfärd med skärmen upp och ner. Och de övriga medpassagerarnas blickar när man vänder hela datorn upp och ner när man ska byta musik. Inte att rekommendera. Tur att man känner en kille som jobbar med it-support. Fast det löste ju sig inte förrän efter jag kommit hem.
Jag kommer aldrig att glömma skräcken över att inte ha kontakt med omvärlden, någonsin.
/Blonde bitch 1
Jag kommer aldrig att glömma skräcken över att inte ha kontakt med omvärlden, någonsin.
/Blonde bitch 1
Jag har en dejt!?
Lite osäker på hur detta gick till men imorgon och tills på tisdag morgon ska jag, Mr Gay 2, Mr och Mrs Happily Married åka på kryssning. Ska bli grymt kul även om det kommer att vara tomt i den kojen som borde ha varit bitch-systerns, men det får bli mera cruise när hon mår bättre. När vi kommer tillbaka hamnar vi ju i huvudstaden där Mr Good on paper bor. Hur som helst så har jag iaf fått mig en lunch-date så nu får vi se vad som händer... jag är själv mycket osäker på vad jag vill ska hända och hur jag ska hantera hela situationen men det löser sig nog allt eftersom hoppas jag...
// Blonde bitch 2
// Blonde bitch 2
För att försvara min image
Det förra inlägget från bitch 1 kräver absolut ett svar, det lät ju nästan som om jag håller på att överge min bitch-status men så är det absolut inte, once a bitch, always a bitch så det så! Däremot så har jag tröttnat på dessa utekvällar som ser likadana ut. Det senaste året har varit galet kul, troligen det roligaste året i mitt liv och största delen av det är tack vare min underbara bitchsyster, allt galet vi har gjort och det faktum att vi har dokumenterat det här. Vi har varit dryga, bitchiga, fulla, vi har hånglat och släpat hem killar och haft allmänt kul. Till slut blir det tyvärr lite slitigt att leva så här och jag känner att både humöret och kroppen har tagit stryk. Jag vill hålla mig snygg, smal och fräsch i många år till, jag har inga intentioner att bli sönder-supen och har inte tid till det heller. Även om det har varit en jävligt rolig period i mitt liv så vill jag hellre ha kvalitet nu. Självklart blir det fest ändå, men jag är osäker på om jag vågar släppa ut mig själv på stan igen innan jag faktiskt kan hantera drickandet och säga nej även när jag har druckit två-tre glas och inte gå crazy och hälla i mig åtta drinkar och ligga avdäckad i ett dygn efteråt. Det måste ju finnas roliga saker man kan göra utan alkohol? Om det inte gör det kan jag ju lika gärna ta livet av mig med en gång, jag vill verkligen ha mer kvalitet i mitt liv. Mer träning, nyttig, god mat istället för det skräpet jag har stoppat i mig det sista, jag vågar inte ens tänka på hur min insida ser ut nu. Och det här med pojkvännen... ja, skulle jag träffa någon som känns rätt så skulle jag tycka att det vore rätt mysigt att ha någon. Jag har ett extremt närhetsbehov och är väldigt kramig av mig så det hade varit alldeles underbart att ha någon att mysa med ibland. Jag vill fortfarande ha mitt liv och min frihet men med ett förhållande vid sidan av....
// Blonde bitch 2
// Blonde bitch 2
Mina tankar går till Bitch 2....
När Bitch 2 är ute och festar så har dagarna efter blivit ett sorts mönster. Ett mönster som jag nu börjar bli aningens nervös över. Hon är otroligt bakis och konstaterar att hon inte vill ut och festa så vilt längre. Vågar jag säga till dig bitchsyster att du är aningens grinig? Själv brukar jag vara totalt skadeglad och skratta åt hennes bakissyndrom. Men dom senaste gångerna så har jag faktiskt börjat bli orolig.... Särskilt efter att Bitchsystern yttrade de förbjudna orden "jag tror att jag vill ha en pojkvänn".
Kommer hon att tackla av nu? Och sluta vara min förtrogna partydrottning och istället föredra lugna restaurangbesök och så småningom sitta hemma och mysa med sin kommande pojkvänn över helgerna... Kan jag gå så långt att påstå att vår åldersskillnad börjar sära oss? Just nu har jag seriösa bekymmer, jag vill inte bli själv, jag vill ha med mig min turnébrud ut i svängarna och bli full och ragga loss...
Kommer jag behöva börja leta efter Bitch nr 3? Jag som inte ens gillar tjejer.....
/Blonde bitch 1
Är juldagen verkligen så överskattad?
Många påstår att juldagen är den mest överskattade utgången av dom alla. Då jag beslutade i sista stund att stanna hemma för mina ångestproblem så vet jag nu vad en hemmasittning motsvarar:
- Tröstsjungning av imse vimse spindel för ett grinigt barn
- Tittutleken för att fortfarande hålla barnet på bra humör
- Bobbycaråkning för att barnet fortfarande ska hålla sig på bra humör
Jag känner mig mycket mer hemma med en drink i handen. Jag ska aldrig mer stanna hemma på juldagen.
/Blonde bitch 1
- Tröstsjungning av imse vimse spindel för ett grinigt barn
- Tittutleken för att fortfarande hålla barnet på bra humör
- Bobbycaråkning för att barnet fortfarande ska hålla sig på bra humör
Jag känner mig mycket mer hemma med en drink i handen. Jag ska aldrig mer stanna hemma på juldagen.
/Blonde bitch 1
En julhäslning från Bitcharna
Lite sent kanske, men vad fan....
Billig bitch
Gårdagen innehöll galet mycket alkohol och en suverän kväll med vänner. Dagen har spenderats hemma i soffan som ett straff för mina synder igår och det är först efter kl. 21 någon gång som jag har överhuvudtaget fungerat som människa. Det är seriöst inte värt det och jag börjar bli sjukt trött på att roligt alltid ska innebära alkhol och framförallt snorfylla. Jag var full men inte för full när vi var ute men jag åt alldeles för lite och drack för mycket på slutet för att jag skulle ha mått bra idag. Det positiva var dock att jag inte betalade speciellt mycket själv. Jag köpte drinkarna på första stället för typ 450kr men sedan var det någon annan som betalade allt. Mycket bra, men en av drinkarna tjänade faktiskt ihop till själv... jag är ju en sucker för utmaningar och när min kill-kompis pekar på en random kille på dansgolvet (som såg helt ok ut om jag minns rätt...) och säger, "hånglar du med honom bjuder jag på en drink." Och jag är ju inte den som är den så jag gick rakt fram till killen, kysste honom, gick tillbaka till min vän och fick en drink. simple as that!
// Blonde bitch 2
// Blonde bitch 2
Nya rekord
Jul hos familjen Blonde Bitch 2 är äntligen över. Kom hem på tisdagkvällen och hann vara där ungefär tio minuter innan min kära mor började klaga på diverse saker. Det var inget nytt utan det gamla vanliga, jag jobbar för mycket, jag borde gå med i a-kassan (ja, ALLT är motsägelsefullt när det gäller mamma), det är onödigt att slösa pengar på att fixa naglarna etc etc. Listan kan göras milslång eftersom alla mina val, det som gör mig glad och sättet jag lever på är fel i hennes ögon. Julafton avlöpte hyfsat smärtfritt eftersom vi hade gäster större delen av dagen. Det var naturligtvis plågsamt ändå, detta förbannade Svensson-liv kretsandes kring tv och mat (ja, i den ordningen) där allt måste vara som det alltid har varit. Jag frågade exempelvis snällt om jag kunde få ett glas vin till maten eftersom jag inte gillar julöl och tycker att julmusten är sliskig. Fick då svaret "nej, det passar inte till julmat och vi har aldrig någonsin druckit vin till julmaten så det ska vi minsann inte börja med nu." Hallå??? Är det sant? Svar ja, tyvärr är det det, min familj är helt osann! Mina föräldrar brukar aldrig bry sig om vad jag tycker eller känner och brukar definitivt inte lyssna på mig men mitt utbrott förra året (som gjorde att jag åkte hem och grät mig till sömns på julaftonskväll) hade faktiskt effekt. Varför jag fick ett utbrott är en lång historia som återigen handlar om att ingen lyssnar på mig, men i år fick jag faktiskt enbart presenter som jag hade önskat mig, exakt det jag hade önskat mig och det har nog aldrig hänt förut så jag tyckte ett tag att julen faktiskt var okej. Men säg den glädje som varar så länge i familje-sammanhang, min mamma slog nya rekord i morse när hon kom förbi mitt rum och på ett mycket direkt och anklagande sätt säger "det luktar hasch här". Jag blev så chockad att jag inte visste vad jag skulle säga. Min egen mamma trodde på fullaste allvar att jag hade rökt på hemma i hennes hus! Detta uttalande sårade mig och gjorde mig extremt ledsen eftersom jag absolut inte någonsin har rört några droger. Detta måste ha gått henne fullständigt förbi för bara några minuter senare pratar hon på om annat som om allt var precis som vanligt! Jag orkar inte ens ta konflikter eller säga något längre, det är liksom ingen idé för hon är total inkapabel att kunna relatera till några som helst känslor som jag har och det slutar bara med irritation. Gissa om jag är nöjd över att vara tillbaka i gbg igen? Min livlina under gårdagen var sms-kontakt med bitch-systern och Mr Good-on-paper, annars hade jag nog inte överlevt!
// Blonde Bitch 2
// Blonde Bitch 2
Next level
Mr Good on paper har precis tagit vår än så länge "icke-relation" till the next level. I lördags, mycket väl medveten om att jag började dricka vin vid sju-tiden så ringer han mig vid typ klockan tolv. Sitter just då i en taxi så det funkade rätt okej att prata men när han inleder med att berätta att han kör bil så kontrar jag med att det kanske inte var hans bästa idé att ringa när jag är full om han är helt nykter. Pratar några minuter om gud minns vad men säger att vi ska höras igen. Jag har verkligen ingen kontroll över den här situationen och vet egentligen inte vad jag själv vill heller. Blir glad av att höra av honom och så länge jag blir det så antar jag att det bara är att köra på och se vad som händer?
// Blonde bitch 2
// Blonde bitch 2
Bästa dissen ever!
Bitcharna var ute röjde igår och Bitch 2 gör den ultimata dissen på en snygg kille. Han fångar henne när vi minglar runt och dom pratar. Följande gick dissen till såhär efter presentationsbiten:
B2: Vad sysslar du med då?
Killen: Jag är student!
B2: Nej, jag vill ju ha en rik, det här funkar inte!
Bitch 2 glider vidare med killen som ropar bakom henne att han faktiskt är färdig om två år!
Han visste verkligen inte vad han gav sig in på när han försökte med henne!
/Bitch 1
Tomteluva, solglasögon och svart gloria
Vad har då dessa tre attribut gemensamt? Jo, två bitchar så klart! För att pigga upp en annars grå och trist spårvagnstur så tog vi på oss detta och var hur nöjda som helst. Det som är så skönt med Göteborg är att det finns så mycket konstigt folk överallt att ingen egentligen brydde sig om oss, vi kan vara anonyma trots lite weird utstyrsel. Dessutom har jag även skickat ett mess till Mr Good on Paper och skrivit att kvällen hittills innehållit detta. Har dock inte fått någon som helst reaktion ännu så vi får väl se om han klarar av att hantera the real me, har man träffat mig på jobbet så har man ju inte riktigt sett mitt rätta jag när jag är mig själv som mest...
// Blonde bitch 2
// Blonde bitch 2
Hur en oskyldig liten blondin blev en bitch
Bitch 1 har mycket målande beskrivit vad som definierar oss. Men hur blev jag egentligen en bitch? Någonstans djupt därinne har jag nog alltid varit lite av en bitch, men det är nog en hel del saker som har hänt tidigare i mitt liv som har skapat denna självständiga, målmedvetna och ständigt uppmärksamhetstörstande bitch. De två största bidragande orsakerna (enligt min egen mycket professionella psykologiska profilering) är min uppväxt och mitt tidigare långa förhållande. Jag har alltid varit enormt kramig och med ett ständigt behov av närhet, vilket jag tyvärr inte fått utlopp för på länge då jag de senaste åren levt i ett dött förhållande och därefter som singel. Detta tror jag är min revolt mot en kärlekslös uppväxt, mina föräldrar har gjort enormt mycket för mig och gett mig en bra uppväxt på många sätt, men de har aldrig någonsin sagt att de älskar mig, jag har aldrig hört dem säga det till varandra och jag har aldrig någonsin sett dem ge varandra ens en kram.
Den andra stora delen är ju då mitt tidigare förhållande. Vi var tillsammans i många år, flera av dessa var bra, de sista kanske två åren var mindre bra. Vi var vänner men inte mer, det tog bara väldigt lång tid för oss att inse detta. Under den dåliga tiden höll jag mig undan så mycket jag kunde så någon närhet att tala om fick jag inte där heller. Dessutom så offrade jag så mycket av mig själv i det förhållandet att det har gjort mig hårdhudad inför framtiden, jag kommer aldrig mer att kompromissa med mig själv, det jag vill göra och mina intressen och vänner för en man, aldrig någonsin.
Nu låter detta hemskt, men det tycker inte jag att det är. Allt som har hänt tidigare i mitt liv har format den person och det liv jag har idag och jag är gladare och nöjdare än på mycket länge så jag är numera bara tacksam för det som har hänt och har lett fram till det som är dagen och kommer att bli framtiden.
// Blonde bitch 2
Den andra stora delen är ju då mitt tidigare förhållande. Vi var tillsammans i många år, flera av dessa var bra, de sista kanske två åren var mindre bra. Vi var vänner men inte mer, det tog bara väldigt lång tid för oss att inse detta. Under den dåliga tiden höll jag mig undan så mycket jag kunde så någon närhet att tala om fick jag inte där heller. Dessutom så offrade jag så mycket av mig själv i det förhållandet att det har gjort mig hårdhudad inför framtiden, jag kommer aldrig mer att kompromissa med mig själv, det jag vill göra och mina intressen och vänner för en man, aldrig någonsin.
Nu låter detta hemskt, men det tycker inte jag att det är. Allt som har hänt tidigare i mitt liv har format den person och det liv jag har idag och jag är gladare och nöjdare än på mycket länge så jag är numera bara tacksam för det som har hänt och har lett fram till det som är dagen och kommer att bli framtiden.
// Blonde bitch 2
Vad definerar en bitch?
Jag skulle vilja göra en sorts förklaring på vad det är som egentligen definierar mig och min darlingsyster som bitchar och vad det innebär. Något som kanske visar er vad vi är och vad vi verkligen inte är.
Vi är verkligen inte dom som har varit eller någonsin kommer att sträva efter att vara "inne inne" eller umgås i "rätt kretsar". För oss handlar det om att umgås med dom som får oss att ha så roligt som möjligt. Om detta innebär att umgås i gaykretsar eller med udda eller nördiga människor så gör vi det. För oss så beror det inte på sällskapet, vi har i princip alltid hysteriskt roligt hur vi än bär oss åt. Vi älskar sköna människor som tillför oss något.
Vi är inte bimboblondiner, vi är däremot jävligt snygga och smarta blondiner som gillar att måla naglar, lägga ansiktsmask och klä oss drop-dead-gourgeous. En av våra viktigaste värderingar är att vi låter världen cirkla kring oss istället för att vi cirklar kring den (detta kan dock ifrågasättas till viss del vid våra obsession problem, men vi jobbar på det). Vi styr våra liv efter vad vi vill, vi ska aldrig åtsidosätta något vi vill för någon annan. Vi blir inte stampade på, vi är dom som stampar på dom jävlarna som tror att det skulle gå att stampa på oss.
Vi är original, inget snack om saken. Humorn vi har tillsammans kan i hälften av fallen inte ens delas med våra andra närmsta vänner. Den är helt över gränsen, det mesta får ni ta del av här på bloggen men en del är för fucked up för att någon annan än vi själva ska ta del av den. Vi är körda, över gränsen och definitivt inga kopior av någon annan. Personligen så tror jag att det är detta som gör att killar faller för oss, det är därför folk ringer och vill att vi ska komma på deras fester. För oavsett hur var och när vi befinner oss så händer det saker. Det finns inte någon som kan vara riktigt säker på vad som skall hända härnäst.
Om någon som står oss nära har problem, eller om någon av oss själva har problem, är vi redo att göra allt för den personens skull. Det finns ingen gräns, om det gäller att trampa, gå till personangrepp på andra så är vi definitivt redo. Vi drar gränsen vid mord men inte långt ifrån. Vi är brutalt elaka och skoningslösa, ingen vill bråka med oss eller våra kompisar.
Vi är verkligen elaka, ja. Vi gillar att dissa folk för deras svagheter, vi tar mms på fula människor och skickar till varandra... Vi är bitchar rätt och slätt. Men smarta, trogna varandra och sjukt snygga...
Det är många som avskyr oss med andra ord. Like if we care!
/Blonde bitch 1
Vi är verkligen inte dom som har varit eller någonsin kommer att sträva efter att vara "inne inne" eller umgås i "rätt kretsar". För oss handlar det om att umgås med dom som får oss att ha så roligt som möjligt. Om detta innebär att umgås i gaykretsar eller med udda eller nördiga människor så gör vi det. För oss så beror det inte på sällskapet, vi har i princip alltid hysteriskt roligt hur vi än bär oss åt. Vi älskar sköna människor som tillför oss något.
Vi är inte bimboblondiner, vi är däremot jävligt snygga och smarta blondiner som gillar att måla naglar, lägga ansiktsmask och klä oss drop-dead-gourgeous. En av våra viktigaste värderingar är att vi låter världen cirkla kring oss istället för att vi cirklar kring den (detta kan dock ifrågasättas till viss del vid våra obsession problem, men vi jobbar på det). Vi styr våra liv efter vad vi vill, vi ska aldrig åtsidosätta något vi vill för någon annan. Vi blir inte stampade på, vi är dom som stampar på dom jävlarna som tror att det skulle gå att stampa på oss.
Vi är original, inget snack om saken. Humorn vi har tillsammans kan i hälften av fallen inte ens delas med våra andra närmsta vänner. Den är helt över gränsen, det mesta får ni ta del av här på bloggen men en del är för fucked up för att någon annan än vi själva ska ta del av den. Vi är körda, över gränsen och definitivt inga kopior av någon annan. Personligen så tror jag att det är detta som gör att killar faller för oss, det är därför folk ringer och vill att vi ska komma på deras fester. För oavsett hur var och när vi befinner oss så händer det saker. Det finns inte någon som kan vara riktigt säker på vad som skall hända härnäst.
Om någon som står oss nära har problem, eller om någon av oss själva har problem, är vi redo att göra allt för den personens skull. Det finns ingen gräns, om det gäller att trampa, gå till personangrepp på andra så är vi definitivt redo. Vi drar gränsen vid mord men inte långt ifrån. Vi är brutalt elaka och skoningslösa, ingen vill bråka med oss eller våra kompisar.
Vi är verkligen elaka, ja. Vi gillar att dissa folk för deras svagheter, vi tar mms på fula människor och skickar till varandra... Vi är bitchar rätt och slätt. Men smarta, trogna varandra och sjukt snygga...
Det är många som avskyr oss med andra ord. Like if we care!
/Blonde bitch 1
Dagens I-lands problem
Idag har varit en sån där riktigt jävla sugig dag. Livet har varit allmänt orättvist, jag har fortfarande sjukt mycket som måste blir gjort på jobbet och mina kollegor är på solsemestrar, tar långa sovmorgonar, går till frisören och sitter vid sina jävla skrivbord och petar ludd i naveln medan de väntar på julledigheten och jag får bara mer att göra. Piss-sugigt rent ut sagt!
Men det är dock inte mitt I-lands problem, i morse råkade jag nämligen trycka min silverglittriga jul-nagel på mitt ena lillfinger mot mitt ben så att den bröts på mitten. Och då menar jag verkligen MITTEN av nageln, där den sitter fast på fingret och sprickan gick tvärsöver min akrylnagel och ner genom min egen nagel också eftersom det blödde en massa. Gör jävligt ont och är inte skönt att skriva på tangentbordet heller så jag borde fan sjukskriva mig. Men vem har tid med sån lyx???
// Blonde bitch 2
Men det är dock inte mitt I-lands problem, i morse råkade jag nämligen trycka min silverglittriga jul-nagel på mitt ena lillfinger mot mitt ben så att den bröts på mitten. Och då menar jag verkligen MITTEN av nageln, där den sitter fast på fingret och sprickan gick tvärsöver min akrylnagel och ner genom min egen nagel också eftersom det blödde en massa. Gör jävligt ont och är inte skönt att skriva på tangentbordet heller så jag borde fan sjukskriva mig. Men vem har tid med sån lyx???
// Blonde bitch 2
Inte bara good on paper, good in conversation också
Hur i helvete är det möjigt? Jag har helt seriöst börjat obsessa kring Mr Good on paper. Inte en sån där vanlig obsession som jag kan få, mer någon slags konstig känsla av att jag ser fram emot när han hör av sig nästa gång. Eller så hör jag bara av mig själv, det här är inget sånt där fånigt spel som med killar från krogen och dylikt där man inte vill höra av sig för fort, för ofta eller innan han har gjort det. Vi hörs via messenger, vi messar, vi mailar. Jag tror att vi har hörts i princip något varje dag sedan jag var uppe i Stockholm senast, vilket i sig är hur konstigt som helst för vi har verkligen bara träffats på jobbet och det har nästan hela tiden varit andra kollegor med. På något skumt sätt så känns det bara som om vi är på samma våglängd, någon mer som jobbar lika galet mycket som jag, gör i princip samma jobb och förstår hur livet ser ut när det kretsar kring jobbet. Det är hela tiden en flirtig underton och min inner attention-whore älskar just den delen, men mitt lite mer djupare jag tycker nog faktiskt att det ger lite annat utbyte också... men jag vet inte, jag är ändå mycket tveksam till om jag vill träffa honom utanför jobbet så jag avvaktar och ser om han möjligen föreslår något så får vi se hur jag ska hantera detta.
Nu min darling bitch-syster, var så god och skäll, du tycker att jag är kass just nu!
// Blonde bitch 2
Nu min darling bitch-syster, var så god och skäll, du tycker att jag är kass just nu!
// Blonde bitch 2
Så fel men ändå så rätt
Förut över messenger fick min inner-attention-whore sitt för idag när jag pratade med Mr good on paper. I princip apropå ingenting så säger han " men du behöver någon som kan ta hand om dig". Detta är nog det sista jag vill erkänna för någon, jag behöver minsann INGEN, kan själv, vet bäst, klarar mig så bra så! Nu är nog detta inte helt sant, men i mina ögon är det en jävligt dålig sak av någon att säga, innebär det att jag utstrålar någon form av hjälplöshet? Trots att jag har levt i ett förhållande och dessutom har helt underbara vänner så skulle jag ändå vilja påstå att jag har klarat mig själv ganska länge. Visst det finns alltid dem som lyssnar och vill hjälpa mig om jag mår dåligt, men vad får dem att tro att jag alltid berättar allt om hur jag känner eller vad jag behöver? Det allra värsta jag vet är att visa mig svag och det är ytterst få människor som har sett mig gråta (vilket i mina ögon är det ulitmata tecknet på att jag är svag). Ju mer jag tänker på det, desto mer övertygad blir jag att han verkligen träffade en öm tå... frågan är bara hur han lyckades med det? Killen vet ju i princip ingenting om mig, detta är grymt störande. Eftersom jag inte ens vill erkänna det här för mig själv så kanske det är så att jag väldigt länge bara har ägnat mig åt att ta hand om andra (sorry, men min sambo tog inte speciellt bra hand om mig de sista åren, jag litade helt enkelt inte tillräckligt på honom för att låta hoono göra det) och jag kanske faktiskt visst behöver bli omhändertagen jag också, bara att någon gång faktiskt få vara svag, få ramla, ta chansen och hoppas på att någon plockar upp mig?
Eller så skiter jag i allt och dricker mig full istället?
// Blonde bitch 2
Eller så skiter jag i allt och dricker mig full istället?
// Blonde bitch 2
Mental blockering
Ibland blir jag så trött på mig själv. Eller rättare sagt jag är inte trött och det är hela problemet. Jag håller på att dö av trötthet när jag ligger på soffan, men när jag väl har släpat mig in till sängen och har alldeles för få timmar kvar att sova (nu ringer min väckarklocka om ca 6 timmar och 20 min) blir jag plötsligt klarvaken och bara vrider och vänder på mig. I helgen hade jag min älskade bitchsyster här och då sov jag helt underbart gott båda nätterna. För mig som är grymt självständig och har levt på min kan-själv-mentalitet i över ett år nu så är det mycket svårt att erkänna för mig själv, men jag är mycket mer avslappnad och sover mycket bättre med sällskap. Sedan gör det naturligtvis sitt till att det är helg också. Som det är nu så har jag tio miljoner jobb-saker som rusar runt i huvudet, trots att jag är fullt medveten om att det inte kommer att göra någon som helst skillnad imorgon om jag ligger och tänker på det nu. Jag borde bara släppa allt det när jag är hemma, jag gör ingen nytta då i alla fall och ännu mindre nytta imorgon om jag är trött på jobbet.
// Blonde bitch 2
// Blonde bitch 2
Alkohol ökar uppenbarligen prestationsförmågan
Min kära bitch-syster hävdar bestämt att hon alltid målar naglarna mycket bättre när hon har druckit lite lagom. Jag håller inte med, men nu förstår jag principen. Den delikata uppgiften att fylla de små pappformarna med varm knäcksmet är ju inte det lättaste utan kräver viss precision och en massa fokusering. Lördag som det är så tyckte jag att jag var värd ett glas vin till knäckkokandet och tänkte väl inte på att jag bara druckit två koppar kaffe och ätit 6 knäckebrödskivor och två ägg på hela dagen så att vinet går rätt upp i huvudet. Jag somnade nästan över kastrullen, men när det väl gällde så fixade jag upphällningen alldeles utmärkt. Även om det kanske inte bara beror på vinet utan mest på min rutin sedan förr så tror jag på bitch 1's teori om att vinet ökar träffsäkerheten! Vad kommer min rutin ifrån då? Jo, knäckkokandet är ett sånt där bitterljuvt minne från barndomen... varje år var det samma sak, jättekul att göra något med familjen i början, men min kära mor har en väldigt låg stresströskel så när det var dags att hälla upp smeten blev hon überstressad av att den stelnade så fort, alternativt brände vid så hon blev helt hysterisk, varpå pappa försökte styra upp men det slutade med att de bara skällde på varandra och jag och min bror flydde köket. Så fort jag var gammal nog att inte bränna sönder mig på smeten tog jag över upphällandet för att slippa allt bråk och hysteri så även om det var några år sedan sist så verkar det vara ungefär som att cykla....
// Blonde bitch 2
Kärleksförklaring
Okej bitch 1, nog för att jag älskar dig över allt annat, men mitt hem kommer nog som god tvåa! Jag älskar verkligen min lägenhet, mina möbler, alla mina saker. Jag har varit borta så mycket det sista att jag inte har insett hur mycket mitt hem betyder för mig. Idag har jag varit hemma hela dagen och jag vill verkligen inte gå någon annanstans heller. Det är lördagkväll och är hemma själv, står i mysdress vid spisen och kokar knäck (!) och dricker ett glas vin och här hur nöjd som helst, just nu vill jag inte vara någon annanstans! Det enda som fattas är bitch-systern. (och möjligen någon att ha sex med lite senare).
// Blonde Bitch 2
// Blonde Bitch 2
Låt mig berätta sanningen om Jesus
En annan irriterande fråga som dyker upp kring jul är hela grejen med kristendom, jesus, kyrkan och tro. Det här är inget jag diskuterar speciellt flitigt men med tanke på att flertalet personer går ur svenska kyrkan varje år (de snåla jävlarna vill spara in några hundralappar om året, någon annan ursäkt har de oftast inte). Då tycker jag att frågan är befogad om det är lika många som slutar firar jul varje år? Min mycket ovetenskapliga slutsats är att det är det definitivt inte. Själv är jag medlem i svenska kyrkan, jag benämner mig själv som kristen, och ja, jag är troende. Men vad är det då jag tror på? Det är inte lika självklart, och det är inte något jag tänker gå in på här heller. Däremot blir jag förbannad på alla andra därute som likställer kristendom och tro med bibeln, jesus och all annan skit som står där. Jag anser att den biten av kristendomen inte är religion eller tro, det är historia. En historia som funnits med mänskligheten i över 2000 år. Och jag är helt övertygad om att denna berättelse är baserad på sanna händelser, annars hade den omöjligt kunnat finnas kvar så länge. Däremot är jag minst lika övertygad om att stora delar av innehållet är kryddat och upphottat. Självklart blir historian mer och mer enastående för varje generation. Tänk er själva, en liten skandal som har hänt på firmafesten till exempel. Ett par veckor senare har en kindpuss eller dylikt eskalerat till vilt sex på toaletten eller något liknande. Kontentan är att man ska inte tro på allt man hör eller läser, Jesus har alldeles säkert funnits och kanske varit en av de första att utveckla den kristna tron och dess grunder, men någon jungfrufödsel eller återuppståndelse fanns garanterat inte, de har uppstått genom alltför många års återberättande och är fabricerade för att mindre intelligenta människor behöver något att basera sin tro på, jag behöver inget konkret eller någon kryddad historia för att ha min tro, tron är något som lever inom oss alla och som vi själva kan föra vidare på vårt sätt, bokstavstolkning är för människor utan förmåga att tänkta och tolka verkligheten själva.
// Blonde bitch 2
// Blonde bitch 2
Frivilligt föräldralösa
Bitch 1 har tillfälligt lämnat mig för det som hör juletid till; kvalitetstid med familjen. Till saken hör dock att bitcharna är lite som svarta får i sina respektive familjer, missförstådda, annorlunda och malplacerade. Våra mammor förstår sig inte alls på oss och vi håller oss hellre på några mils säkert avstånd än åker hem. Under förmiddagens diskussioner väcktes den mycket relevanta frågan, kan man göra slut med sin familj? Bitch 1 kom med det lysande förslaget att vi skulle åka till ett barnhem och erbjuda någon föräldralös stackare att byta plats med oss. Undrar om inte det skulle vara väldigt uppskattat?
// Blonde bitch 2
// Blonde bitch 2
Mina pinsammaste stunder
Som bitch-systern berättade så tittade vi på film igår. I denna film sitter ett par på restaurang och frågar om varandras pinsammaste minne. Jag inser att om jag skulle få den frågan så skulle jag inte veta vad ja ska välja för något! Jag gör ju pinsamma saker hela tiden.... förutom det klassiska att prata om någon som står precis bakom (som jag gör jämt) så involverar nog min topp tre fyllestunder....
* Värsta fyllan någonsin har jag när jag 18 år gammal sover hemma hos bitch 1's familj, på den gamla goda tiden när jag umgicks med hennes bror som var snäll nog att låta mig sova över. Jag spydde halva utekvällen, fortsatte under natten och förmiddagen tills jag sätter mig i mina föräldarars bil och kör hem den. Helt idiotiskt men de ville ha bilen hemma före klockan 14....
* Juldagen förra året innehöll faktiskt ingen spya men jag ramlade ner för hela trappan på utestället i småstaden. Fick grymt ont i rumpan och ryggen (där jag fortfarande har ett märke) och går med stoltheten nere vid fotknölarna för att leta upp bitch-systern. På vägen är det ETT litet trappsteg på dansgolvet där jag också snubblar omkull. När jag inser att nu kan jag inte sjunka lägre bestämmer jag mig för att skita i bitch-systerna och gå hem. Så fort jag kommer innanför dörren sätter jag mig på hallgolvet för att skicka ett mess till henne istället. Jag var så full att det tog en halvtimme att få iväg det...
* Första apfyllan var nog den absolut värsta, jag var 14 år och var med en vän i hennes farfars sommarstuga. Nu tror ni att vi smugglat med oss några öl bara för att vi var ensamma, men så var det inte. Farfar var nämligen också där. Vi smög inte alls utan tvärtom, vi satt med honom och hans polare och groggade på hembränt och apelsin juice. Vi hade skitkul och dom tyckte att det var hur kul som helst att vi var med. Det allra roligaste var att grannen som vi var hos hade en son i vår ålder och han och hans skumma kompis fick inte vara med eller dricka något för sin pappa! Hahaha! Tyvärr visste jag väl inte riktigt mina gränser (för det har jag blivit så bra på...) så jag hamnade på utedasset och spydde så jag höll på att dö. Min vän kom och hittade mig på gräsmattan utanför, jag hade nämligen försökt sätta mig på trappsteget in till utedasset men misslyckats och istället ramlat framåt, så där låg jag kvar. Det jag minns därefter är att jag vaknar på en madrass på golvet, sovandes i en stor tvättbalja i min egen spya.... dessutom var jag blöt för min kära vän hade spolat mig med trädgårdsslangen i ett desperat försök att få liv i mig igen efter att jag hade totaldäckat på gräset!
// Blonde bitch 2
* Värsta fyllan någonsin har jag när jag 18 år gammal sover hemma hos bitch 1's familj, på den gamla goda tiden när jag umgicks med hennes bror som var snäll nog att låta mig sova över. Jag spydde halva utekvällen, fortsatte under natten och förmiddagen tills jag sätter mig i mina föräldarars bil och kör hem den. Helt idiotiskt men de ville ha bilen hemma före klockan 14....
* Juldagen förra året innehöll faktiskt ingen spya men jag ramlade ner för hela trappan på utestället i småstaden. Fick grymt ont i rumpan och ryggen (där jag fortfarande har ett märke) och går med stoltheten nere vid fotknölarna för att leta upp bitch-systern. På vägen är det ETT litet trappsteg på dansgolvet där jag också snubblar omkull. När jag inser att nu kan jag inte sjunka lägre bestämmer jag mig för att skita i bitch-systerna och gå hem. Så fort jag kommer innanför dörren sätter jag mig på hallgolvet för att skicka ett mess till henne istället. Jag var så full att det tog en halvtimme att få iväg det...
* Första apfyllan var nog den absolut värsta, jag var 14 år och var med en vän i hennes farfars sommarstuga. Nu tror ni att vi smugglat med oss några öl bara för att vi var ensamma, men så var det inte. Farfar var nämligen också där. Vi smög inte alls utan tvärtom, vi satt med honom och hans polare och groggade på hembränt och apelsin juice. Vi hade skitkul och dom tyckte att det var hur kul som helst att vi var med. Det allra roligaste var att grannen som vi var hos hade en son i vår ålder och han och hans skumma kompis fick inte vara med eller dricka något för sin pappa! Hahaha! Tyvärr visste jag väl inte riktigt mina gränser (för det har jag blivit så bra på...) så jag hamnade på utedasset och spydde så jag höll på att dö. Min vän kom och hittade mig på gräsmattan utanför, jag hade nämligen försökt sätta mig på trappsteget in till utedasset men misslyckats och istället ramlat framåt, så där låg jag kvar. Det jag minns därefter är att jag vaknar på en madrass på golvet, sovandes i en stor tvättbalja i min egen spya.... dessutom var jag blöt för min kära vän hade spolat mig med trädgårdsslangen i ett desperat försök att få liv i mig igen efter att jag hade totaldäckat på gräset!
// Blonde bitch 2
Den vinnande motiveringen för filmhyrning
Även denna fredagskvällen höll sig bitcharna hemma (dock inte utan att Bitch 2 hällt upp ett glas vin). Däremot så bestämmer vi oss för att ditcha Mr Creepy Movie Rental Man och gå till en annan videobutik med bättre utbud. Tillslut hittar vi varsinn film och ska motivera varför vi ska ta den ena eller andra filmen.
Bitch 1 (vald film P.S I love you)
Seriöst här dör hennes man redan på de första 5 minutrerna. Fatta vad kul!!!
Bitch 2 (vald film Blackwoods)
Här kör dom ihjäl ett barn, det blir inte bättre än såhär.
Och bitcharna går därifrån med Blackwoods.
/Blonde bitch 1 & 2
Bitch 1 (vald film P.S I love you)
Seriöst här dör hennes man redan på de första 5 minutrerna. Fatta vad kul!!!
Bitch 2 (vald film Blackwoods)
Här kör dom ihjäl ett barn, det blir inte bättre än såhär.
Och bitcharna går därifrån med Blackwoods.
/Blonde bitch 1 & 2
The bitch song?
"One night, one more toy, thanks for the memories, thanks for the memories. He tastes like you only sweeter"
Så jävla klockrent! Hade någon skrivit en sång om mig, eller oss för den delen, så hade det absolut varit den här! Fallout boy måste ha haft bitcharna i åtanke när de skrev thanks for the memories. Texten är så träffande, låten är grym och jag blir överlycklig varje gång jag hör den!
// Blonde bitch 2
Så jävla klockrent! Hade någon skrivit en sång om mig, eller oss för den delen, så hade det absolut varit den här! Fallout boy måste ha haft bitcharna i åtanke när de skrev thanks for the memories. Texten är så träffande, låten är grym och jag blir överlycklig varje gång jag hör den!
// Blonde bitch 2
Mr Gourgeus vs Julmust
Fredagens mys med Mr Gay 1 var efterlängtat. Vi träffas inte alls lika mycket som förut och båda två har gått runt med en känsla av att vara halva (min andra halva tillhör självklart dig bitchsister). Så på fredagen mös vi i soffan med Mamma Mia och Mr Gay 1 berättar för mig om sin nya last:
- Alltså jag har blivit helt beroende av julmust. Det är det första jag tänker på när jag vaknar, inte Mr Gourgeus, vår kärlek eller någonting. Jag tänker bara, julmust!
Och så kändes det precis som vi aldrig hade varit isär igen. Mr Gay 1 är fortfarande Mr Gay 1.
/Blonde bitch 1
- Alltså jag har blivit helt beroende av julmust. Det är det första jag tänker på när jag vaknar, inte Mr Gourgeus, vår kärlek eller någonting. Jag tänker bara, julmust!
Och så kändes det precis som vi aldrig hade varit isär igen. Mr Gay 1 är fortfarande Mr Gay 1.
/Blonde bitch 1
Döm inte bitchen efter håret...
Jag sitter hemma i mina föräldrars hus i hålan och tittar på tv. Det är astråkigt att inte jobba men jag har lovat mig själv att lyssna på läkarna och stanna hemma tills de tycker att jag är redo. Så vad gör man när man är hemma då? Förutom att vara osminkad och sitta i sunkiga myskläder. Jag skriver lite på min uppgift från kuratorn (som btw behöver ett bra nick), och det var helt enkelt att skriva om mina känslor. Vilket har resulterat i en rad utkast på inlägg till bloggen. Jag är mycket mera skadad än vad hon anar.
Och man tittar på tv också. När det kommer till detta så självklart kollar jag på bra underhållning som Grey's anatomy och Heroes om tillfälle erbjuds. Men min hemlighet, som ingen egentligen vet, är att jag är totalt SÅLD på Discovery Channel. Jag skulle kunna lägga hela mitt liv runt Discoverys tv-tablå. Amerikanska hotrods, Skitigaste jobben, Extrema konstruktioner, Mythbusters (vilka jag börjat tröttna lite på) och det bästa av allt: How it's made! Bättre underhållning än den kanalen finns ju inte!
Det som jag vill säga med detta inlägget är att trots de målade naglarna, den blonda hårfärgen och de snäva kjolarna så ska man aldrig döma en bitch efter håret!
/Blonde bitch 1
The game is on!
I ett svagt ögonblick råkade bitcharna ingå ett vad under helgen, om jag ligger med Mr Good-on-paper, så kommer bitch-systern inom en vecka att ligga med Mr Manly Man. Båda har en tävlingsinstinkt som heter duga och det här är en utmaning som jag är mycket sugen på att få se hur den kommer att gå, ska vi äntligen få veta om bitcharna är redo att anta utmaningen? Spänningen är olidlig och detta kan sluta precis hur som helst.... Den här bitchen är i alla fall taggad till max (och har snart varit i celibat så länge att hon får lämna blod igen, INTE okej)!
// Blonde bitch 2
// Blonde bitch 2
Sanningen om män
Jag har kommit fram till en regel eller kanske rättare sagt en lag som är lika självklar som att för mycket choklad gör dig fet. Och som den sanna bitch jag är så delar jag med mig av denna regel/lag till de kvinnliga läsarna:
Män är svin, upptagna, fula, korta eller gay.
Så därför kan vi dra slutsatsen att vi ligger gärna med svinen, men om vi satsar seriöst så snor vi de upptagna killarna. (Detta innebär säkert att ni läsare som nu har lagt beslag på dom bra killarna blir irriterade, vi bryr oss inte) Dom korta och fula kan lika gärna bli gay och ta varandra för dom har INGEN chans alternativt välja en lika ful eller kort brud. (Nu kanske fler av er läsare tog illa upp, återigen: vi bryr oss inte)
Jag förstår att ni känner er lite betagna av uppenbarelsen, men jag lovar, den lägger sig tills imorgon.
/Blonde bitch 1
Män är svin, upptagna, fula, korta eller gay.
Så därför kan vi dra slutsatsen att vi ligger gärna med svinen, men om vi satsar seriöst så snor vi de upptagna killarna. (Detta innebär säkert att ni läsare som nu har lagt beslag på dom bra killarna blir irriterade, vi bryr oss inte) Dom korta och fula kan lika gärna bli gay och ta varandra för dom har INGEN chans alternativt välja en lika ful eller kort brud. (Nu kanske fler av er läsare tog illa upp, återigen: vi bryr oss inte)
Jag förstår att ni känner er lite betagna av uppenbarelsen, men jag lovar, den lägger sig tills imorgon.
/Blonde bitch 1
Ett patetiskt nöje
Denna bitch är en erfaren tågpendlare och kan alla fula knep och trix i hela handboken för att ta sig fram skoningslöst och medvetet elakt ibland bland tågresenärerna. Så var det i fredags när jag skulle från min patetiska hemstad ner till mitt liv i Göteborg igen. Det stod en mängd folk på perrongen som också kommit på den bättre tanken att inte spendera helgen i denna håla. När jag skymtar tåget ser jag med en gång att det här är ett av dom kortare tågen, så då gäller det att stå längst fram på perrongen. Om man står längst bort får man skynda ikapp tåget och knö sig på för att sedan få stå hela vägen till Göteborg. Så skrattandes kilar jag längst fram och lämnar alla suckers bakom mig. Tåget kommer, jag kliver på och sätter mig för att iakta skadeglatt alla som knör sig på längst bak och får stå hela resan...
Skadeglädje är verkligen den enda sanna glädjen!
/Blonde bitch 1
I am an attention whore
Första steget till bättring ska ju vara att erkänna att man har ett problem. Härmed erkänner jag att jag är den mest ultimata attention whore som finns. Det är bara så, som singel behöver jag verkligen bekräftelse, ständigt. Det räcker med lite ytlig bekräftelse inte så mycket mer. Killarna har avlöst varandra det senaste året och när jag i någon mellanfas inte fått den bekräftelse och uppmärksamhet som jag har velat ha så har jag slängt iväg ett mess till Mr Rocker och livet har varit frid och fröjd igen. Som det är nu tog det ju inte speciellt lång tid efter att Mr Danish försvunnit ur mitt liv innan Mr Good on paper klev in. Jag får mail, mess och meddelanden via MSN. Det är absolut inga bekräftelse mess som det har varit med andra killar, men det är ju ändå ett bevis på att han tänker på mig och bara den uppmärksamheten är tillräckligt. Plus att det många gånger definitivt är en flirtig underton...
// Blonde bitch 2
// Blonde bitch 2
Bitcharna skickar springande kukar till varandra...
Bitchsystrarnas lördagsumgänge håller en hög nivå. Vi sitter i myskläder under tjocka täcken i soffan och kollar på Narnia. (Bitch 2 börjar precis se ut som en människa igen,haha) Som det i-land vi lever i så sitter vi båda med datorerna i knät och surfar samtidigt som ett djur med konstiga öron spelar på en flöjt för en ful flicka. Så sjuka som vi faktiskt är startas en msn-konversation oss emellan där springande kukar skickas fram och tillbaka. Samtidigt sitter vi en halvmeter från varandra och skrattar tills vi gråter.
Säga vad man vill men lättroade är vi i alla fall!
Btw: om skulle vilja ha den springande kuken kan man adda oss på vår msn: [email protected]
/Blonde bitch 1
Vetenskapliga bevis på varför vi borde sänka ribban
Bitcharna har ju satt ribban rätt högt för kommande dejter, vi vill inte kompromissa, vi vill ha allt. Problemet är bara att det sista har jag börjat undra om det verkligen finns någon som kommer att kunna passa in på allt. Det som verkar vara det omöjligaste är att hitta en kille som är snygg och rolig. Och ska det vara någon som man faktiskt ska kunna leva ihop med så är det ju betydligt viktigare med någon som är rolig egentligen, jag menar, alla blir ju fula någon gång, har ni sett snygga, gamla människor kanske?
Denna diskussion föranledde att bitcharna gjorde en mycket vetenskaplig undersökning, av alla (icke-gay) par vi känner så det så i 19 fall av 22 att tjejen är snyggare än killen, mycket snyggare i de flesta fall. Alltså får vi nog också ta och vika oss för statistiken och satsa på någon med humor istället. Det får väl räcka med någon som är average...
// Blonde bitch 2
Denna diskussion föranledde att bitcharna gjorde en mycket vetenskaplig undersökning, av alla (icke-gay) par vi känner så det så i 19 fall av 22 att tjejen är snyggare än killen, mycket snyggare i de flesta fall. Alltså får vi nog också ta och vika oss för statistiken och satsa på någon med humor istället. Det får väl räcka med någon som är average...
// Blonde bitch 2
Jag gick ner 10 kg på två veckor - så gick det till
Gick du på den? Det finns mer än ett argument för att det här självklart inte är sant, alla vet att så enkelt är det inte och tror du att det är hälsosamt eller ens görligt att gå ner så mycket på två veckor och att du kommer att få veta hur man gör på en jävla blogg så har fettet även gått upp i din hjärna och börjat fräta sönder innehållet. Argument två är att om det skulle ha varit möjligt att gå ner tio kilo så skulle vi ha varit tjocka från början, vilket ingen utav oss är. Däremot är vi övertygad om att det finns hur många lättlurade människor som helst därute som vill heta genvägen till ett smalt liv, sorry suckers men det finns ingen sådan, mindre mat, bättre mat och mer motion är enda lösningen och fattar du inte det kommer det inte hända att du går ner!
Idén till detta inlägg väcktes när vi såg att vår statistika skjutit i höjden efter våra rubriker med nya sätt att gå ner i vikt, vilket vi anser är helt sjukt och därför gör vi detta experiment för att se hur många dumma jävlar som läser nu. Vi återkommer med resultatet senare.
Blonde bitch 1 & 2
Idén till detta inlägg väcktes när vi såg att vår statistika skjutit i höjden efter våra rubriker med nya sätt att gå ner i vikt, vilket vi anser är helt sjukt och därför gör vi detta experiment för att se hur många dumma jävlar som läser nu. Vi återkommer med resultatet senare.
Blonde bitch 1 & 2
Party-bitchen var on fire!
En gång om året händer det som får alla människor att bli som förbytta på jobbet; JULFESTEN. På mitt jobb ägde detta rum igår. Det var god mat, trevligt att koppla av och sitta ner och prata lite. Dock var festen allmänt tam, det var en kass, tjock seal-wannabe som var DJ och gick runt på dansgolvet och sjöng. Dansgolvet var den stora restauranglokalen med borden bortplockade, alldeles för ljust och alldeles för högt i tak. Barpersonalen var så jävla långsam, skitsnorkig och kunde inte blanda något annat än ja, vad det nu var, groggar kanske man kan säga? Sliskigt och äckligt var det och Vodka Lime var alldeles för svårt för den dumma människan som säger att dom inte har så mycket i baren. Jag såg vodkan och jag såg limen, vad i h-vete var problemet???? Tröttsamt! Trots detta så hade jag och Mrs Happily Married bestämt oss för att det här minsann skulle bli en kul kväll och vi hade stoppat det bästa partyhumöret i våra alldeles för höga klackar. Vi tok-dansade tills stället stängde, sedan åkte vi vidare in till stan där vi gick vidare ut för att fortsätta med att just tokdansa. Vi gick in på Push (efter att vakten beskrivit stället som "Göteborgs Stureplan" - redan här borde vi ju ha fattat hur kass det skulle vara...), betalade entré och gick upp till kön till garderoben. Kön urartade ganska snart till en folkhop som bara knuffades från alla håll och trots att det var en vakt som försökte styra upp det fick jag halv panik eftersom jag är ganska liten och tycker att det är grymt obehagligt att stå mitt i en massa med människor som knuffas. Vi går ner till kassan igen för att be om pengarna tillbaka eftersom det där inte var vad vi betalat för. Efter en hel rad med urkassa argument från puckot i kassan blir jag så arg att jag börjar gråta och går därifrån (någon ska få ett redigt argt mail idag för det var enda sättet att klaga tydligen). Vi går vidare till Nivå där vakterna oroligt undrar hur det är med mig och efter en kort sammanfattning välkomnar dem oss in, alldeles gratis och till en garderob helt utan kö. I och för sig även till en nattklubb nästan utan folk, men vad gör det, tokdansa funkar alldeles utmärkt ändå och det gör vi till typ klockan tre när vi köper äckel-mat med oss hem och sedan däckar av i min säng, mätta, fulla och trötta.
Mina helt fantastiska röda skor gjorde succé och jag hade dem på mig större delen av kvällen och tack vare detta är mina lilltår lika tjocka som mina stortår och det är mindre skönt att gå, men vad gör väl det, vi lyckades göra en tam julfest mycket kul och idag mår både tårna och huvudet som det förtjänar. Jag är även mycket nöjd över att inte ha skapat några skandaler, det mesta i den riktningen var nog att Mr Good-on-paper avslutade sitt sista mess med kram....
// Blonde bitch 2
Mina helt fantastiska röda skor gjorde succé och jag hade dem på mig större delen av kvällen och tack vare detta är mina lilltår lika tjocka som mina stortår och det är mindre skönt att gå, men vad gör väl det, vi lyckades göra en tam julfest mycket kul och idag mår både tårna och huvudet som det förtjänar. Jag är även mycket nöjd över att inte ha skapat några skandaler, det mesta i den riktningen var nog att Mr Good-on-paper avslutade sitt sista mess med kram....
// Blonde bitch 2
Och så det andra sättet att gå ner i vikt: JOBBA sjuuuukt mycket!
Till skillnad från bitch-systern så har jag inte vägt mig på ett tag men byxorna sitter lösare än på länge så snart kan jag nog ha dem som jag köpte förra vintern när jag rasade fem kilo, inte helt fel! Vi kanske inte kvalar in som hälsosammast i Sverige men vi kommer jävlar i mig vara snyggast så då skiter jag faktiskt i det!
// Blonde bitch 2
// Blonde bitch 2
Ångest, det nya sättet att gå ner i vikt utan att jobba för det...
Alltså, som ni trogna läsare vet, har bitcharna (precis som alla andra blåsta brudar) försökt att gå ner i vikt och konstaterat att både lår, rumpa och mage var mer fasta och slimmade för några år sedan. Men sedan min ångesthärva började har min aptit varit lika med noll. Jag har ändå sett till att äta tre gånger per dag men vikten praktiskt taget rasar och jag har gått ner ca 3,5kg på tre veckor. Jag kommer ju vara laddad för beach 2009 innan året är slut i den här takten!
Så denna bitchens mest effektiva bantningstips: fixa en ångesthärva att reda ut så rasar ni i vikt med minsta möjliga ansträngning!
/Blonde bitch 1
Att det ska kräva så lite för att boosta humöret!?
Har precis i min trötthetsdimma efter en alldeles för låååång dag kikat in på facebook, konstaterat i ett filosofiskt ögonblick att livet är för kort för att hålla sig kvar vid människor som inte gör mitt liv bättre och ungefär tio sekunder efter det konstaterandet så har jag deletat Mr Danish. Nu är han borta ur min telefonbok, min facebook-sida och mitt liv! Punkt! Man borde troligen göra någon mer liknande mental-städning och rensa bort alla de människor som tar mer energi än vad de ger från alla kontaktlistor, vad ska man med sådana människor till ändå? Den lilla tid vi har borde vi ägna åt meninsfulla personer och sysselsättningar istället för att gå runt och vara irriterade eller upprörda. Tänk vad mycket bättre livet och världen skulle vara då.
Nu ska den här bitchen sova innan jag svävar ut alldeles för långt i periferin, då kommer ingen någonsin vilja läsa här igen!
// Blonde bitch 2
Nu ska den här bitchen sova innan jag svävar ut alldeles för långt i periferin, då kommer ingen någonsin vilja läsa här igen!
// Blonde bitch 2
Min psykolog är en blandning mellan Mr Burns och Mamma Mu
Okej, jag har bestämt mig, min ångest ska bort en gång för alla. Och den gången har kommit nu, med små piller som knapras och samtal med en psykolog och sjukskrivning ska aset ut! Min första session var igår och nervositeten och ångesten var på explosionsgränsen. När mitt namn ropades upp visade det sig att hon var en tant som såg rätt harmlös ut. I sättet skulle man kunna likna henne vid Mamma Mu, men när vi satt där, i två bekväma stolar mitt emot varandra, började hon sitta och göra sådär med fingrarna som Mr Burns i Simpsons. Så där sitter jag mitt emot henne och allt jag kan tänka på att detta måste vara avkomman mellan Mr Burns och Mamma Mu.
Och psykologer pratar på ett visst sätt, som om man inte är så smart....
- Om du skulle försöka sätta en namn på din ångest, till exempel ett djurnamn, vad skulle det vara då? (Mr Burns med fingrarna och Mamma Mu i ansiktet)
- Eller så gör vi inte det. (Kollar på henne som om hon är dum i huvudet)
- Okej, vad sägs om att vi bokar in några tider till?
- Det låter bra.
/Blonde bitch 1
Och psykologer pratar på ett visst sätt, som om man inte är så smart....
- Om du skulle försöka sätta en namn på din ångest, till exempel ett djurnamn, vad skulle det vara då? (Mr Burns med fingrarna och Mamma Mu i ansiktet)
- Eller så gör vi inte det. (Kollar på henne som om hon är dum i huvudet)
- Okej, vad sägs om att vi bokar in några tider till?
- Det låter bra.
/Blonde bitch 1
Katastrofal början på dagen!
Det kan nog inte börja sämre, vaknade med en megafinne på överläppen! Mitt på, rakt under näsan. Den syns inte så mycket med ID-foundation ovanpå men det är en sån jävel som gör att man är alldeles svullen... och ont gör det. Så eftersom jag är tvungen att gå till jobbet finns det fyra möjliga scenarion om vad folk kommer tro idag:
- Att jag snusar
- Att jag har varit i slagsmål och fått fläskläpp
- Att jag har injicerat botox
- Att jag faktiskt har en finne
Vad som är det bästa är jag lite osäker på men jag känner själv att alternativ 1 och 4 måste vara de absolut osexigaste, jag tror att jag själv ska hävda att det är botox, då märks det ju att jag bryr mig om mitt utseende i alla fall....
// Blonde bitch 2
Telefonsex?
Nej, jag har aldrig haft telefonsex, förvånande nog. Men i lördags var jag nog så nära jag har kommit i alla fall. Hade en lugn och skön hemmakväll och var helnöjd med att bara vara med mig själv och koppla av. Men, återigen, så drivs ju jag av uppmärksamhet och vad gör jag då? Jo, jag slänger iväg ett mess till Mr Rocker som snällt svarar. Här är det dock ingen tvekan om avsikten eller om det är flirtigt överhuvudtaget, det är ju hela grejen! Det är inte bara flirtigt utan ständiga anspelningar på sex och det är ytterst medvetet från både min sida och hans. Detta är killen som hade varit mitt perfekta KK och en typiskt perfekt kille då han både är bra i sängen och så trevlig och avslappnad att man lugnt kan äta frukost ihop också. Typiskt att han bor så långt bort!
// Blonde bitch 2
// Blonde bitch 2
Kontorsflirt kan aldrig sluta bra....
Nu är det åtminstone ingen tvekan längre, Mr Good-on-paper är sååå intresserad! Jag pratade med honom över nätet förut och det lilla tvivel jag hade innan är som bortblåst. Det var inte ens diskreta anspelningar, det här var flirt! Och eftersom han är sjukt rolig att prata med och liksom snabb i tankarna så kan jag väl inte säga att jag inte uppmuntrade honom... men jag var definitivt inte på långa vägar på hans flirtiga nivå, jag var bara mig själv när jag är mitt allra trevligaste jag!
// Blonde bitch 2
// Blonde bitch 2
Messet från Good-on-paper-guy
En av dagarna när jag var uppe i huvudstaden och jobbade så blev det väldigt sent en kväll. Vi satt kvar på kontoret tillsammans och jag går hem lite före honom. Eftersom jag inte hittar så bra frågade jag om jag hade förstått rätt angående vilken väg jag skulle gå och sedan sa vi hej då. Han tyckte väl att jag borde ha tagit en taxi, men det tar typ en kvart att gå och jag ville ha frisk luft. Efter kanske tio minuter ringer han och frågar om jag har hittat rätt. Och ställer en annan jobb-relaterad fråga. Jobbfrågan vet jag att han redan hade svaret på själv så det kändes som om han ringde för att se så jag kom hem ordentligt. Det tyckte jag var väldigt gulligt av honom så när jag kommer hem skickar jag ett mess för att säga att jag har kommit fram och att jag inte blivit kidnappad på vägen. I svaret jag får skriver han att jag har varit uppskattad på jobbet och att det är synd att jag ska åka hem dagen efter... Hur ska jag tolka det här???? De vänner jag har visat messet för tyckte definitivt att det var flirtigt, men åh, hur tusan ska jag kunna veta det? Och vill jag veta?
Som sagt tidigare, jag är sååå trött på mig själv ibland!
// Blonde bitch 2
Som sagt tidigare, jag är sååå trött på mig själv ibland!
// Blonde bitch 2
Jag är så fucked-up!
Förutom små, tillfälliga irritationsmoment och allmänna humörsvängningar så är jag mycket nöjd och glad med livet just nu. Jag jobbar så mycket att jag inte har tid att dejta någon, eller ens träffa någon, men ibland kan jag tycka att det skulle ha varit mysigt om det fanns någon där hemma som kunde ge mig en kram när jag kommer hem efter en jobbig dag, eller som bara kan ligga bredvid mig och hålla om mig när jag fryser, lite närhet helt enkelt. Skulle jag träffa någon och det känns rätt så skulle jag nog faktiskt vara redo för ett förhållande igen, så länge det är på mina villkor den här gången. Eller snarare på gemensamma villkor, jag vill absolut inte köra över någon eller bossa på det sättet, jag vill ha ett förhållande där båda två är individer och har kvar sina egna intressen, vänner och ett eget liv utanför förhållandet. Det vill säga, jag behöver en man som ger mig möjligheten att jobba sent, umgås med vänner på egen hand och förstår att jag inte har all tid i världen och att jag har mycket annat som jag också prioriterar. Sedan måste han ju vara skitsnygg och sexig också, och vältränad! Och dessutom ska han vara intelligent och målinriktad och brinna för det han gör. En sån här man finns naturligtvis inte så jag kommer säkert få kompromissa på någon punkt.
Än så länge låter det ändå ganska hälsosamt eller hur? Men nu kommer vi till den biten som är helt fucked-up. Om jag nu skulle få kompromissa på några punkter av ovanstående så skulle det jag absolut inte vill ta bort vara att han ska vara snygg och sexig, det är ju där all fysisk attraktion sitter och det är det jag behöver mest av allt just nu! Åh jag blir så trött på mig själv ibland!
// Blonde bitch 2
Än så länge låter det ändå ganska hälsosamt eller hur? Men nu kommer vi till den biten som är helt fucked-up. Om jag nu skulle få kompromissa på några punkter av ovanstående så skulle det jag absolut inte vill ta bort vara att han ska vara snygg och sexig, det är ju där all fysisk attraktion sitter och det är det jag behöver mest av allt just nu! Åh jag blir så trött på mig själv ibland!
// Blonde bitch 2
"Man blir alldeles varm inombords och känslan sprids i hela kroppen"
Det där får bli dagens citat. En kollega till mig stod för detta ställningstagande under lunchen idag. Nu hade jag hemskt gärna velat säga att det handlade om sex och att hon beskrev en orgasm, men icke. Detta var hennes beskrivning av hur det känns att hålla en nyfödd bebis. Hallå!???!!!! Vad händer med världen? Först får min bitch-syster sin helg alldeles nerlusad med bebis-prat och nu går det ut över min lunch också! Vart är vi på väg? Det är bäst att vi agerar fort, jag är rädd för att barnen håller på att ta över världen!
// Blonde bitch 2
// Blonde bitch 2
Vad är den här grejjen med barn egentligen???
Helgen har spenderats i familjens sällskap, då inkluderat min brorson, 13 månader. Och jag vet att jag har klagat på barn innan, men jag kan verkligen inte förstå fascinationen kring att allt är så charmigt och gulligt. Under följande incidenter sitter familjen med stora leenden och utbrister i det där vidriga naaaaaaaaw ljudet medan jag själv sitter och himlar med ögonen och för tusende gången konstaterar att barn INTE är min grej:
- Ungen sitter och leker med en leksakshammare, bestämmer sig för att undersöka den med munnen, trycker den så långt ner i halsen så att han kräks, gud vad gulligt! Or not.... Till råga på allt så leker han med sitt eget kräks också, jättesött, verkligen...
- Jag spelar The Weepies på min mobil, ungen sätter sig på golvet med mig och tittar på min telefon. The Weepies är väldigt avslappnad musik vilket uppenbarligen han också tycker då jag får fånga honom för att han somnar i sittande ställning efter att han lyssnat på tre låtar i ett zombie tillstånd.
- Han vill rymma från köket, trots stängda dörrar. Och likt en guldfisk glömmer han var tredje sekund att han fortfarande inte når upp till dörrhandtaget. Han töltar fram till dörren, ställer sig på tå, upptäcker att han inte når, töltar vidare två meter för att sedan vända om och upprepa proceduren gång på gång på gång, fattar han aldrig? Eller ens tröttnar?
- Jag kan förstå att det här med att äta med bestick inte är helt lätt när motoriken för en 13 månaders bebis skulle kunna liknas med en valross i en porslinsaffär. Jag kan acceptera att han sitter och kladdar med händerna och spottar ut den maten han inte tycker om som farmor trycker in i munnen på han. Det skulle jag också göra. Men när han bestämmer sig för att med hjälp av ansiktet dammsuga tallriken på de sista resterna är jag glad för att jag inte är den som behöver torka rent röran.
Det värsta är att när jag själv hamnar i familjebildningstiden (gud förbjude) så finns risken att jag också kommer att tycka allt det här är gulligt och det är något som gör mig fullständigt skräckslagen, gud förbjude att det sker. Det ÄR inte gulligt, det ÄR bara patetiskt att utbrista naaaaaaw-ljudet. Alla andra kommer tycka jag är världens mest udda mamma om jag skulle skaffa barn, en bitchmamma. Och ATT jag skulle göra allt för att verka så konstig som möjligt!
Bara för att.
/Blonde bitch 1
- Ungen sitter och leker med en leksakshammare, bestämmer sig för att undersöka den med munnen, trycker den så långt ner i halsen så att han kräks, gud vad gulligt! Or not.... Till råga på allt så leker han med sitt eget kräks också, jättesött, verkligen...
- Jag spelar The Weepies på min mobil, ungen sätter sig på golvet med mig och tittar på min telefon. The Weepies är väldigt avslappnad musik vilket uppenbarligen han också tycker då jag får fånga honom för att han somnar i sittande ställning efter att han lyssnat på tre låtar i ett zombie tillstånd.
- Han vill rymma från köket, trots stängda dörrar. Och likt en guldfisk glömmer han var tredje sekund att han fortfarande inte når upp till dörrhandtaget. Han töltar fram till dörren, ställer sig på tå, upptäcker att han inte når, töltar vidare två meter för att sedan vända om och upprepa proceduren gång på gång på gång, fattar han aldrig? Eller ens tröttnar?
- Jag kan förstå att det här med att äta med bestick inte är helt lätt när motoriken för en 13 månaders bebis skulle kunna liknas med en valross i en porslinsaffär. Jag kan acceptera att han sitter och kladdar med händerna och spottar ut den maten han inte tycker om som farmor trycker in i munnen på han. Det skulle jag också göra. Men när han bestämmer sig för att med hjälp av ansiktet dammsuga tallriken på de sista resterna är jag glad för att jag inte är den som behöver torka rent röran.
Det värsta är att när jag själv hamnar i familjebildningstiden (gud förbjude) så finns risken att jag också kommer att tycka allt det här är gulligt och det är något som gör mig fullständigt skräckslagen, gud förbjude att det sker. Det ÄR inte gulligt, det ÄR bara patetiskt att utbrista naaaaaaw-ljudet. Alla andra kommer tycka jag är världens mest udda mamma om jag skulle skaffa barn, en bitchmamma. Och ATT jag skulle göra allt för att verka så konstig som möjligt!
Bara för att.
/Blonde bitch 1
