Take it or leave it

Det där med känslor, det är inget vi bitchar sysslar med. Framförallt så pratar vi inte känslor, det är ett big no-no i vår relation. Man behöver inte påpeka det uppenbara, och både jag och bitchsystern blir allmänt obekväma, skruvar lite på oss och lägger sedan benen på ryggen eller sticker huvudet i sanden när någon annan försöker sig på en liknande diskussion. Vi skulle heller aldrig få för oss att prata om något sådant med varandra, hur mycket vi än tycker om varandra, det behöver inte sägas. Däremot är det ibland oundvikligt, eftersom inte ens bitchar är tankeläsare, att vi behöver ventilera våra känslor en aning och då använder vi det bästa kommunikationsmedlet vi kan hitta: facebook! Här kan vi skicka mail till varandra, säga det vi vill utan att behöva säga det. Dessutom kom vi häromdagen fram till att bloggen är ett annat perfekt sätt att kommunicera eftersom bitch 1 brukar ha vissa bekymmer med sin telefon. Anledningen till att den inte alltid fungerar tillfredsställande är tvådelad, dels beror det på att den har badat, dels på att min älskade bitch-syster inte alltid har full koll på var laddaren befinner sig....

Men nu hamnade jag nog på ett sidospår. Anledningen till att jag kände mig tvungen att skriva ett inlägg är att jag inte har sett till bitch-systern online sedan igår förmiddag, jag har inte pratat med henne sedan i förrgår och nu känner jag en enorm saknad och tomhet, är inte det kärlek så säg????

// Blonde bitch 2