Take it or leave it

Förra helgens utgång som skulle vara findrickning blev ju allt annat än findrickning för bitcharna. Men ut kom vi, och hångel fann vi. Jag spanade runt och hittade några potentiella hångel men det var i synnerhet en kille som fångade mig. Han var inte alltför snygg men han hade en såndär riktigt jävla kaxig utstrålning, en ung variant av Mikael Persbrandt ungefär. En utmaning tänkte jag och satsade. Det var allt annat än en utmaning, så jävla lätt! Men när vi började hångla så sjönk mitt humör i bott. Han var så fruktansvärt dåligt, jag försökte göra mitt bästa för att rädda situationen men det gick inte över huvud taget. Man kan inte ha tungan spänd som en fiolsträng och vifta runt för att sedan kalla det ett hångel.... Tillslut så säger killen, som jag förresten tror hette Viktor (har fått för mig att jag måste fråga efter deras namn för att känna mig mindre billig), att han måste gå tillbaka till sitt sällskap en stund men att han strax kommer tillbaka. Perfekt tänker jag och springer åt andra hållet så fort han vänt ryggen till.

Mina tankar kring denna kväll är röriga. Han hånglade verkligen jättedåligt! Vilket sätt att slösa bort möjligheterna till hångel, för det är lite väl billigt att börja hångla runt med flera killar på samma ställe. Och det är dyrt att gå vidare och betala inträde på ett nytt ställe bara för att finna någon bättre. Detta är ett stort problem, ett I-landsproblem som borde tas på allvar!

/Blonde bitch 1